Jag flyttar om 6,5 timmar.

När jag flyttade till Belgien förra hösten så hade jag ett visst antal vänner. Jag kunde räkna dom på en hand. Jag hade en pojkvän som fått mig att sluta vara social, gjort mig blyg och väldigt osäker.

Sen flyttade jag till Belgien och lärde känna mig själv och fick riktiga vänner, vi är familj.
När jag kom hem igen och allt kändes tomt, jag och min pojkvän gjorde slut, så tvingade jag mig själv till att prata med människor. Ta kontakt med folk jag bara var ytligt bekant med. Detta har lett till att jag har vänner för livet. Jag har så mycket kärlek i mig till dessa människor. Godhjärtade, sympatiska och genuina människor med vettiga tankar och som är så olika men ändå så lika. Dom släppte in mig, dom tycker om mig för den jag är och är noggranna med att visa det.

Jag har alltid varit en ensam varelse utan några rötter eller plattformar att stå på. Nu har jag människor runt om mig som jag räknar som familj. Jag har la familja, jag har coola gänget och jag har brysselsystrarna. Det är helt… underbart. Och nu flyttar jag från två familjer, till en annan i Göteborg. Det är sjukt jobbigt och jag kommer gå sönder av saknad. Men jag vet att detta är inte bara en kort relation, detta är för livet.

JAG ÄLSKAR ER MINA SMÅ MONGON!!!

Om 6,5 timmar flyttar jag till Göteborg.
Aj i hjärtat.